måndag 16 juli 2018

Sista chansen!

Denna spelperiod har hittills bjudit på magiska vackra sommarkvällar, med härlig och engagerad publik. Och prognosen spår detsamma även den annalkande helgen. 
Nu går vi in i sista veckan. 
Vi har fått lovord, lysande recensioner, och fulla hus. Publiken har skrattat och gråtit inom ramen av den totalt två timmar långa föreställningen. 

Fotograf: Bertil Pettersson

”På farfars tid” bjuder på något för alla. Musik som speglar tidsresan. Familjeliv, skola, relationer, existentiella frågor, livet på barnhem, klasskillnader, krig, fred, fackligt arbete, vårt arv till framtid och från dåtid,  pappersbruk(are), olycklig och lycklig kärlek. Proffs möter amatörer, och skaran mittemellan. Det som gör Bruksspelet till något alldeles eget och unikt. 

Fotograf: Matta Persson

Energin är på topp både framför och bakom scen nu. Vi har fulladdade batterier när ni kommer på torsdag. 

Jag vill uppmana alla som är minsta intresserade av att komma i år, att ta tillfället i akt. Vi kör torsdag, fredag, lördag, söndag. Boka biljetter via www.bruksspelet.se eller kom ner till grindarna och köp direkt på plats (om du vågar chansa). 
Vi längtar redan!

lördag 30 juni 2018

Premiär!

Igår körde vi rätt in i kaklet. Premiär. Nerverna på plats. All in. 
En kväll där Sveriges vädergudar strålade och och log. En publik som värmde våra hjärtan med sitt engagemang. Uuunderbart. 
Pulsen i föreställningen var energisk, och humören var på topp. 

Stående ovationer i finalnumret, där publiken reste sig i princip unisont. Ååååh. Den känslan kan man leva länge på. 
Heja publiken. Heja oss. Heja Bruksspelet. 

Efter det hade vi den traditionella premiärfesten, med korvgrillning, gott eftersnack och lite bubbel.  Barnen lekte, ungdomarna umgicks, alla dansade och kanske ett och annat svärmeri. Skratten och musiken ekade ut i området en liten bit in på natten. Ja. Är det premiär så är det. 

Idag vaknar vi med nya krafter. För ikväll så kör vi igen.  



Missa oss inte. 
Vi spelar torsdagar-söndagar fram till den  22:e juli. Långtidsprognosen visar vackra kvällar! Komsi! 

måndag 25 juni 2018

Vilken press!

Imorgon kommer pressen; tv, radio och tidning,  och vi gör oss redo för visning! Igår blev vi filmade på genomdraget. Det drog upp skärpan en nivå till. 
Målarfärg, häftpistoler, resårer, solglasögon, spik, brädor, pallar, gratängformar, paljetter, sminkborstar... och en mängd substantiv till, behövs för att allt göra scenen helt klar idag. 



Kraften hämtas från eldsjälar. 
Från är vanliga arbetande eller studerande personer som väljer att förlägga nästan all sin vakna tid nere på bruket nu. 
Alla har bidragit med något, men drivet i vissa av de kreativa grupperna är beundrandavärt. Tid, klureri, listor och scheman som får varje detalj på plats. Och en himla massa jävlaranamma. Och kärlek. 
Hade du inte älskat att leva och andas teater så hade dina krafter sinat. 
Vi är trötta nu. Men tröttheten börjar få sällskap av förväntan. Den förväntan av att få möta vår publik. Den förväntan som i sin tur bort tröttheten. Ett slags mentalt skiftbyte. 

Men nu är vi (nästan) redo.
Vi ses!? Eller hur? 



Köp biljetter på: 
Bruksspelets hemsida

måndag 18 juni 2018

Fotografering

I helgen har vi blivit fotograferade till programblad. 



Kostymer kostymer kostymer. Alla kostymer är på plats. Och ljud har vi också fått. 
Från det att myggorna (mikrofonerna) är igång, så är det som på riktigt. När musiken fyller scenen och lastbryggan, så går det nästan att visualisera publiken sitta där på läktaren (som inte är på plats än). Känslan kommer fram hela vägen. Det är på riktigt. 

Det råder en skön stämning. Årets proffsartister är otroligt sköna personligheten. Lugn, vänlighet och tålamod. Och en dos humor på det. Det gör att det blir ingen skillnad. Det blir som utan sömmar, en osynlig övergång mellan nybörjare, erfarna och proffs.
Får jag göra en analys av detta, så är det precis det som gör Bruksspelet unikt, och helt eget. 

Bruksspelet är kul, men inte fars. 
Bruksspelet är innerligt, men inte prestigefyllt. 
Bruksspelet är musik, artisteri och glädje men inte Broadway. 
Bruksspelet är minnesvärt och något att längta tillbaka till. 


fredag 15 juni 2018

Mikael Ahlberg



Mikael Ahlberg är en skådespelare med stor erfarenhet från sommarteater! Från dramatik med Hamlet på Gripsholms slott till buskis på Vallarnas Friluftsteater och Eva Rydberg på Fredriksdal. Han har medverkat i uppsättningar på Nöjesteatern i Malmö, Helsingborgs stadsteater, Västerbottenteatern mfl. Vi har också sett honom i TV-produktioner, han har regisserat samt dubbat film. 

Mikael är uppväxt i Stockholm, utbildad inom teater i Stockholm och New York, men som nu rotat sig i den skånska myllan. Ni har fått träffa honom en gång tidigare i Bruksspelet, 2016 i Regnbågen, som charmören major Svart där han spelade mot Regina Lund. Mikael är en skicklig och rolig skådespelare som även fått visa prov på sina snickarkunskaper här på bruket! I årets uppsättning spelar han flera roller, bruksarbetaren Bosse - både som far och farfar och sedan även den besynnerlige veterinären Dr Falk. 

Mikael, eller Micke som han kallas hos oss på ”Bruged”, smittar av med vänlighet, lugn, klokhet och har en ängels tålamod med oss vimsiga amatörer. Fast nämnas bör att ibland måste vi amatörer, också hålla ordning på Micke, när han vimsar bort sig själv dock. Så det går nog jämnt ut. 

Bästa scenminnet?
Ett fint scenminne var när himlen öppnade sig en kväll på Fredriksdalsteatern och jag satt med Eva Rydberg på scen när hon bröt föreställningen för att alla regnponchos skulle på och när vi sen skulle fortsätta var min replik "Va var vi någonstans" - vi sprack och publiken jublade!

Konstigaste roll?
En konstig roll var att få hoppa in som dvärg i Snövi på Svergieturné, 90 kg och 186 hög som lilla jag är!

Det är en fröjd att ha Mikael tillbaka på bruket igen!

torsdag 14 juni 2018

Om två veckor!?

Vad hände här? Var tog tiden vägen? 
...”Sekunder blir minuter, minuter blir till dar”..., och dagarna flätar sig samman och allting går igen. Dessa ord kommer att höras på föreställningen. Men är oj så illustrerande. 
Vi repar nere på Bruket, så att sågspån yr och svetten rinner. Och tiden ruuuuuusar iväg. 
Hela akt 1, sitter ihop nu. Vi vet var vi ska gå in och ut till scenerna, och någorlunda vad vi ska ha med oss in och ut. 
Ikväll ska vi sätta ihop hela akt 2. 
Det är nåt speciellt med att se hur fragment blir en helhet. Och förstå den konstnärliga idén till fullo. Årets föreställning blir annorlunda jämfört med tidigare år. Den spänner mellan tre skilda tidsepoker, och kommer att bjuda på godis med variation för både öga och öra. 



Helgerna som varit har stekt oss sommarbruna och fräkniga under repetitionerna. Vädergudarna har varit vänliga mot oss, om än lite i hetaste laget). Så snälla snälla fortsätt så och ge oss regnfria kvällar i juli månad. 

Boka biljetter nu!


fredag 1 juni 2018

Såhär ser vi ut!


Bruksspelet 2018 – På farfars tid

 

Årets musikalföreställning startar i 1970-talets Klippan. 

Stig, vars familj arbetat på Bruket i generationer, har varit i London och 
kommer hem och försöker introducera punken på orten. 

Omgivningen är skeptiska till hans nya musik, klädstil och framför allt frisyr. 

På Bruket varslas det och Stigs familj drabbas. 

I sina försök att förstå sig på sin pappa som döljer en familjehemlighet snurras tidens hjul tillbaka och Stig försöker förstå vad som är dröm och verklighet 

Ju mer han gräver i sin familjs historia desto med hopar sig frågorna.

I sitt sökande efter svar får han följa fackföreningens födelse i Klippan och med bakgrund av de kämpande arbetarna och deras uppror förstår Stig mer och mer av sin samtid och sina egna rötter.

När bitarna plötsligt faller på plats har Stig med sig något till sin pappa som får en 

avgörande betydelse för hela familjen och som gör att hans far kan gå vidare i livet.

Stig växer med sina nya erfarenheter där hans egen historia är sammankopplad med 

Brukets. 

En berättelse om vikten av att känna sin egen historia och om att sanningen oftast 

kommer fram. Hur väl den än döljs.

Är blod starkare än vatten?

En vit näsduk får förtälja.


På farfars tid är en rolig, dramatisk, skruvad och ömsinthistoria om punk och relationen mellan far och son genom olika tider.

Musikaliskt sveper den över flera tidsepoker och för den som vill återuppleva sitt 70-tal finns mycket att hämta.

 

Med den unika bruksmiljön som inramning och med sin färgstarka ensemble bjuder Klippans Bruksspel liksom tidigare år på fartfylld dramatik, spänning, humor, stora dansnummer och sånger av P-O Nilsson som klingande biter sig fast .

 

Varmt välkomna!


Regi: Annika Kofoed

Manus: Annika Kofoed/Bim Wikström

Musik och sångtexter: P-O Nilsson

Koreografi: Melker Sörensen

Scenografi och kostym: Rigmor Grönwall

Sånginstudering: Stine Skaarup

Producent: Helene Lindquist

 

Skådespelare: 

Mikael Ahlberg (nedre höger på bild) 

Oskar Kongshöj (överst på bild)

Kim Bergkvist (övre vänster på bild)

 Kajsa Peterson (över höger på bild), 

Helene Lindquist (nedre vänster på bild). 


Och så ensemblen. 

 


lördag 12 maj 2018

Kim Bergkvist




Kim Bergkvist är en ung, begåvad, up-and-coming star på musikalscenen. En skåning från Landskrona, utbildad vid Royal Academy of Music i London och Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Under våren har Kim spelat i Idioterna på Helsingborgs Stadsteater. Tidigare har hon bland annat spelat Mrs. Andersen i A Little Night Music i London samt jobbat som solist på ett av AIDAs kryssningsfartyg. Nästa år kan ni se henne som Johanna i Sweeney Todd på Dalateatern i Falun. 
Kul att ha med dig på Bruket i sommar, Kim!

Bästa scenminnet?
Oj, vilken svår fråga. Jag kommer att tänka på när jag var sångare i en ABBA-show på Brandenburger Tor i Berlin under nyårsafton 2010 inför 1,5 miljoner människor samt 6 miljoner tv-tittare - det gick inte riktigt att greppa. Eller när jag producerade min första helt egna musikalkonsert, Från Broadway med Kärlek - den är jag riktigt stolt över. Jag har så klart minnen från saker som jag har sett också: till exempel Tooting Arts Club’s produktion av Sweeney Todd - den var helt grymt cool.

Konstigaste roll?
När jag jobbade som sångsolist på ett kryssningsfartyg så spelade jag en fjäril, som hade varit förtrollad till en järngrind i fler hundra år - på tyska.

Hur laddar du inför en föreställning?
Bra sömn, extremt mycket vatten och en lång fysisk uppvärmning. 

Vad gör du helst en spelledig helg?
Åh, antingen försöker jag planera in en weekend för att hälsa på vänner i London eller Stockholm eller så passar jag på att ha en lugn helg hemma med kaffe i solen, ett långt träningspass och matlagning. När man jobbar kvällstid är det svårt att själv hinna gå på teater eller att prova någon ny restaurang eller cocktailbar - detta försöker jag passa på att göra när jag har några lediga kvällar. 

Idag har vi i ensemblen fått äran att möta Kim för att repetera och dansa ihop. Och oooooj vilken begåvning, på alla plan. Hennes fokus och tålamod smittar av sig och lyfter ensemblen ett snäpp till! 

Kim
finns att följa på 
Facebook

söndag 6 maj 2018

Det blir Swedish fika på Bruket.

Låt oss presentera Oskar Konshöj, årets nyckelperson i Bruksspelet. Pågen som tillsammans med sin kumpan Gustav predikat på Youtube att vi ska byta ut krig och elände mot kakor och kaffe, i den virala hiten Swedish fika.
Oskar gestaltar i årets föreställning punkaren Stig som upplever att hans far bär på en börda som han vill hjälpa honom att bli av med. Plötsligt befinner sig Stig i en magisk och skruvad tidsresa...

25-årige Oskar har dansat och sjungit sedan han var liten. Han har arbetat med Wallmans-shower, gjort Disneyproduktioner, dubbat film och spelat i ”Sune” på Göta Lejon. 2012 var han med i Melodifestivalen med pojkbandet Youngblood och han har jobbat på olika scener i Köpenhamn, där han numera är bosatt. Oskar har turnerat med Andrea Bocelli och han har nyligen spelat i ”Pippin” på Malmö Opera.



Bruksspelet har frågat, och Oskar har svarat. 

Vilket är ditt bästa scenminne?
Mitt bästa scenminne är när jag tillsammans med min sambo, som också är dansare och musikalartist, fick dansa två stycken egen-koreograferade pas de deux:er i ett fullsatt Globen, till Andrea Bocellis vackra stämma. Det var otroligt nervkittlande, men såklart också väldigt mäktigt.

Vad gör du helst en spelledig helg?
En spelledig helg spenderar jag helst hemma i lägenheten i Köpenhamn. Jag har ett stort intresse för inredning, så kanske målar jag om sovrummet eller köper nya kuddar till balkongen. Kvällstid gillar jag att bjuda över nära vänner på middag och spelkväll. Favoritspelet just nu är Carcassonne.

Oskar, vi ser fram emot att få punka loss med dig i sommar! Kaffet är serverat! Men du kan räkna med lite problem om bokstaven ”K” i ordet kex. Här blir du minoriteten och ”tjex” vinner i Skåneland. Men.Vi accepterar alla som kämpar för kärlek och godhet, och lovar att ta emot dig med varm famn och många garv. Mer fika till folket. 

fredag 4 maj 2018

Kollatio... vad?

Igår samlades alla. Precis alla. Ensemblen, manusförfattare och regissör, kompositör, sånginstuderare, scenograf och de tre huvudrollsinnehavarna, för koalla..., kalli, kollo... kollationering. 

Vi drar det rakt av från Wikipedia, så att alla är med på tåget:
Kollationering (teater) – när ett teaterstycke, pjäs eller spexpresenteras för ensemblen. Styckets titel, eventuell affisch och musikkommer nu alla till del. På kollationeringen sker även rollfördelningen och när detta är gjort läses manuset igenom av de som skall besätta rollerna”.

Ja och så var det.




”På farfar tid” från start till slut och innehållet däremellan. Det betyder att nu kan vi börja REPA. Väcka historien och rollerna till liv. Forma och skapa och pussla ihop historien med musiken. 

Framför oss väntar en helg med rep! Som vi längtat. 



måndag 16 april 2018

Och. Ja just det


Och imorgon är det sångrep. 
Trodde vi. 

Nä. 
Imorgon är det sångrep. MED nyss nämnda koreografi.

Rapport på detta kommer. 

Dans i rallyfart!

Det efterlängtade träffen med Melker!

lördag 14 april 2018

Vår åsikt. Vårt hus.


Och där stod det. Ett hus lämnat åt sig självt. Det andades själ och svunnen tid, och tog vänligt emot oss. Klippans Bruk har ombesörjt så att vi får fri tillgång till detta lilla palats nere vid ån. Makalösa Hélene och makalösa Bruk som visar sin generositet och samarbetsvilja på detta vis. För även om vi tycker att scenen är vår och huset är vårt så får vi ändå landa i verkligheten en stund och se att det riktiga ägarskapet inte är vårt. Såklart. Meeeen. Nu ska det vara romantiska och målande beskrivningar. Så jag tar mig friheten att skriva vååååååååårt!!! För det känns så.

Vi har öppnat fönster, sopat, dammar, röjt undan en miljon döda insekter och några fladdermöss. Som om tiden stannat för sisådär en tio tolv år sedan. Men nu ska det inte eka tomt i huset mer. Det ska fyllas av Bruksspel(are), glädje kärlek och värme. Men också av en massa praktiska saker, som gör Bruksspelet lite enklare att leva och hålla reda på. 



Den första städdagen, tog vi en paus ute i årets första riktiga vårsol. Helene spelade upp årets öppningslåt för oss. Som liksom vår inflytt i huset handlar om hur tidsepoker avlöser varandra. Historierna flätas samman, och nu tar vi tiden i handen och går med den in i vårt hus. 
Vi har ett hus. Kontor? Matsal? Övernattningar? Vem vet. 
Men rasande vackert kommer det att bli. Ett skruttigt men vänligt hus, med en makalös utsikt. Eller åsikt om man vill kalla det så. 

lördag 7 april 2018

På farfars tid. Bruksspelet 2018!

Ja. Det är nu vi börjar. Vi kan liksom inte riktigt hålla oss. Det kliar i fingrar och tår. 

Under vintern har lastbryggan på Klippans pappersbruk ekat tom. Det har varit lite olika turer om vår spelplats och hur vi ska kunna ge vår publik den bästa upplevelsen av Bruksspelet. Vi har spånat och arbetat i kylan så fingrarna nästan trillat av. Låter dramatiskt va? Det är inte ens nästan sant. Men kallt var det när vi planerade för årets läktare. 

Så hade vi ett uppstartsmöte den 26:e februari. Det var glädjande att återse kära ansikten, och även få träffa på en hel del nya. Ja, och lite sorgligt med de som av sina skäl inte deltar i år. Men så är Bruksspelet. Folk är med ett eller ett par år, och pausar ett tag och kommer tillbaks igen. Bruksspelet är ett åtagande. Ett arbete. Och en upplevelse för själ och hjärta. 




Loger har de senaste helgerna rensats, städats, möblerats om, och kostymer har börjats sorteras upp. Mått skrivs ner, och sömmerskorna arbetar så knapparna yr. I år ska ensemblen ha fler kostymbyten än någonsin. Så det är bara att multiplicera dessa med antal ensemblemedlemmar. 
Låt säga 40 personer och 3 kostymer. Ja. Allt är inte spikat och siffrorna är bara på en höft. Men beräkningen är i slutänden ganska trogen verkligheten. 

Och idag fick vi träffa årets scenograf (som kommer att presenteras närmare vid separat tillfälle), och få en tjuvkik på årets scen.
Det kommer att bli så fint. Och annorlunda. 



I år har scenografen också helhetsgrepp kring kostym, smink och hår, och får trådarna att vävas samman på ett sätt som ska bli spännande att få se i arbetsprocessen. 
Så. Det var med nyfikna ögon vi fick se den hederligt klassiskt byggda pappersmodellen av scenen (som alltså är bortklippt från högra sidan av ovanstående bild), och pärmen med bilder på mode, tyger och frisyrer. 

En wow-upplevelsen 
Och ett härligt startskott. 

Nästa vecka börjar sånginstuderingen.