Premiär!

Igår körde vi rätt in i kaklet. Premiär. Nerverna på plats. All in. 

En kväll där Sveriges vädergudar strålade och och log. En publik som värmde våra hjärtan med sitt engagemang. Uuunderbart. 

Pulsen i föreställningen var energisk, och humören var på topp. 

Stående ovationer i finalnumret, där publiken reste sig i princip unisont. Ååååh. Den känslan kan man leva länge på. 

Heja publiken. Heja oss. Heja Bruksspelet. 

Efter det hade vi den traditionella premiärfesten, med korvgrillning, gott eftersnack och lite bubbel.  Barnen lekte, ungdomarna umgicks, alla dansade och kanske ett och annat svärmeri. Skratten och musiken ekade ut i området en liten bit in på natten. Ja. Är det premiär så är det. 

Idag vaknar vi med nya krafter. För ikväll så kör vi igen.  

Missa oss inte. 

Vi spelar torsdagar-söndagar fram till den  22:e juli. Långtidsprognosen visar vackra kvällar! Komsi! 

Biljettbokning här

Vilken press!

Imorgon kommer pressen; tv, radio och tidning,  och vi gör oss redo för visning! Igår blev vi filmade på genomdraget. Det drog upp skärpan en nivå till. 

Målarfärg, häftpistoler, resårer, solglasögon, spik, brädor, pallar, gratängformar, paljetter, sminkborstar... och en mängd substantiv till, behövs för att allt göra scenen helt klar idag. 

Kraften hämtas från eldsjälar. 

Från är vanliga arbetande eller studerande personer som väljer att förlägga nästan all sin vakna tid nere på bruket nu. 

Alla har bidragit med något, men drivet i vissa av de kreativa grupperna är beundrandavärt. Tid, klureri, listor och scheman som får varje detalj på plats. Och en himla massa jävlaranamma. Och kärlek. 

Hade du inte älskat att leva och andas teater så hade dina krafter sinat. 

Vi är trötta nu. Men tröttheten börjar få sällskap av förväntan. Den förväntan av att få möta vår publik. Den förväntan som i sin tur bort tröttheten. Ett slags mentalt skiftbyte. 

Men nu är vi (nästan) redo.

Vi ses!? Eller hur? 

Köp biljetter på: 

Bruksspelets hemsida

Fotografering

I helgen har vi blivit fotograferade till programblad. 

Kostymer kostymer kostymer. Alla kostymer är på plats. Och ljud har vi också fått. 

Från det att myggorna (mikrofonerna) är igång, så är det som på riktigt. När musiken fyller scenen och lastbryggan, så går det nästan att visualisera publiken sitta där på läktaren (som inte är på plats än). Känslan kommer fram hela vägen. Det är på riktigt. 

Det råder en skön stämning. Årets proffsartister är otroligt sköna personligheten. Lugn, vänlighet och tålamod. Och en dos humor på det. Det gör att det blir ingen skillnad. Det blir som utan sömmar, en osynlig övergång mellan nybörjare, erfarna och proffs.

Får jag göra en analys av detta, så är det precis det som gör Bruksspelet unikt, och helt eget. 

Bruksspelet är kul, men inte fars. 

Bruksspelet är innerligt, men inte prestigefyllt. 

Bruksspelet är musik, artisteri och glädje men inte Broadway. 

Bruksspelet är minnesvärt och något att längta tillbaka till. 

Mikael Ahlberg

Mikael Ahlberg är en skådespelare med stor erfarenhet från sommarteater! Från dramatik med Hamlet på Gripsholms slott till buskis på Vallarnas Friluftsteater och Eva Rydberg på Fredriksdal. Han har medverkat i uppsättningar på Nöjesteatern i Malmö, Helsingborgs stadsteater, Västerbottenteatern mfl. Vi har också sett honom i TV-produktioner, han har regisserat samt dubbat film. 

Mikael är uppväxt i Stockholm, utbildad inom teater i Stockholm och New York, men som nu rotat sig i den skånska myllan. Ni har fått träffa honom en gång tidigare i Bruksspelet, 2016 i Regnbågen, som charmören major Svart där han spelade mot Regina Lund. Mikael är en skicklig och rolig skådespelare som även fått visa prov på sina snickarkunskaper här på bruket! I årets uppsättning spelar han flera roller, bruksarbetaren Bosse - både som far och farfar och sedan även den besynnerlige veterinären Dr Falk. 

Mikael, eller Micke som han kallas hos oss på ”Bruged”, smittar av med vänlighet, lugn, klokhet och har en ängels tålamod med oss vimsiga amatörer. Fast nämnas bör att ibland måste vi amatörer, också hålla ordning på Micke, när han vimsar bort sig själv dock. Så det går nog jämnt ut. 

Bästa scenminnet?
Ett fint scenminne var när himlen öppnade sig en kväll på Fredriksdalsteatern och jag satt med Eva Rydberg på scen när hon bröt föreställningen för att alla regnponchos skulle på och när vi sen skulle fortsätta var min replik "Va var vi någonstans" - vi sprack och publiken jublade!

Konstigaste roll?
En konstig roll var att få hoppa in som dvärg i Snövi på Svergieturné, 90 kg och 186 hög som lilla jag är!

Det är en fröjd att ha Mikael tillbaka på bruket igen!

Om två veckor!?

Vad hände här? Var tog tiden vägen? 

...”Sekunder blir minuter, minuter blir till dar”..., och dagarna flätar sig samman och allting går igen. Dessa ord kommer att höras på föreställningen. Men är oj så illustrerande. 

Vi repar nere på Bruket, så att sågspån yr och svetten rinner. Och tiden ruuuuuusar iväg. 

Hela akt 1, sitter ihop nu. Vi vet var vi ska gå in och ut till scenerna, och någorlunda vad vi ska ha med oss in och ut. 

Ikväll ska vi sätta ihop hela akt 2. 

Det är nåt speciellt med att se hur fragment blir en helhet. Och förstå den konstnärliga idén till fullo. Årets föreställning blir annorlunda jämfört med tidigare år. Den spänner mellan tre skilda tidsepoker, och kommer att bjuda på godis med variation för både öga och öra. 

Helgerna som varit har stekt oss sommarbruna och fräkniga under repetitionerna. Vädergudarna har varit vänliga mot oss, om än lite i hetaste laget). Så snälla snälla fortsätt så och ge oss regnfria kvällar i juli månad. 

Boka biljetter nu!

www.bruksspelet.se

Såhär ser vi ut!

Bruksspelet 2018 – På farfars tid

 

Årets musikalföreställning startar i 1970-talets Klippan. 

Stig, vars familj arbetat på Bruket i generationer, har varit i London och 
kommer hem och försöker introducera punken på orten. 

Omgivningen är skeptiska till hans nya musik, klädstil och framför allt frisyr. 

På Bruket varslas det och Stigs familj drabbas. 

I sina försök att förstå sig på sin pappa som döljer en familjehemlighet snurras tidens hjul tillbaka och Stig försöker förstå vad som är dröm och verklighet …

Ju mer han gräver i sin familjs historia desto med hopar sig frågorna.

I sitt sökande efter svar får han följa fackföreningens födelse i Klippan och med bakgrund av de kämpande arbetarna och deras uppror förstår Stig mer och mer av sin samtid och sina egna rötter.

När bitarna plötsligt faller på plats har Stig med sig något till sin pappa som får en 

avgörande betydelse för hela familjen och som gör att hans far kan gå vidare i livet.

Stig växer med sina nya erfarenheter där hans egen historia är sammankopplad med 

Brukets. 

En berättelse om vikten av att känna sin egen historia och om att sanningen oftast 

kommer fram. Hur väl den än döljs.

Är blod starkare än vatten?

En vit näsduk får förtälja.

På farfars tid är en rolig, dramatisk, skruvad och ömsinthistoria om punk och relationen mellan far och son genom olika tider.

Musikaliskt sveper den över flera tidsepoker och för den som vill återuppleva sitt 70-tal finns mycket att hämta.

 

Med den unika bruksmiljön som inramning och med sin färgstarka ensemble bjuder Klippans Bruksspel liksom tidigare år på fartfylld dramatik, spänning, humor, stora dansnummer och sånger av P-O Nilsson som klingande biter sig fast ….

 

Varmt välkomna!

Regi: Annika Kofoed

Manus: Annika Kofoed/Bim Wikström

Musik och sångtexter: P-O Nilsson

Koreografi: Melker Sörensen

Scenografi och kostym: Rigmor Grönwall

Sånginstudering: Stine Skaarup

Producent: Helene Lindquist

 

Skådespelare: 

Mikael Ahlberg (nedre höger på bild) 

Oskar Kongshöj (överst på bild)

Kim Bergkvist (övre vänster på bild)

 Kajsa Peterson (över höger på bild), 

Helene Lindquist (nedre vänster på bild). 

Och så ensemblen.