Under vintern har lastbryggan på Klippans pappersbruk ekat tom. Det har varit lite olika turer om vår spelplats och hur vi ska kunna ge vår publik den bästa upplevelsen av Bruksspelet. Vi har spånat och arbetat i kylan så fingrarna nästan trillat av. Låter dramatiskt va? Det är inte ens nästan sant. Men kallt var det när vi planerade för årets läktare.
Så hade vi ett uppstartsmöte den 26:e februari. Det var glädjande att återse kära ansikten, och även få träffa på en hel del nya. Ja, och lite sorgligt med de som av sina skäl inte deltar i år. Men så är Bruksspelet. Folk är med ett eller ett par år, och pausar ett tag och kommer tillbaks igen. Bruksspelet är ett åtagande. Ett arbete. Och en upplevelse för själ och hjärta.
Loger har de senaste helgerna rensats, städats, möblerats om, och kostymer har börjats sorteras upp. Mått skrivs ner, och sömmerskorna arbetar så knapparna yr. I år ska ensemblen ha fler kostymbyten än någonsin. Så det är bara att multiplicera dessa med antal ensemblemedlemmar.
Låt säga 40 personer och 3 kostymer. Ja. Allt är inte spikat och siffrorna är bara på en höft. Men beräkningen är i slutänden ganska trogen verkligheten.
Och idag fick vi träffa årets scenograf (som kommer att presenteras närmare vid separat tillfälle), och få en tjuvkik på årets scen.
Det kommer att bli så fint. Och annorlunda.
I år har scenografen också helhetsgrepp kring kostym, smink och hår, och får trådarna att vävas samman på ett sätt som ska bli spännande att få se i arbetsprocessen.
Så. Det var med nyfikna ögon vi fick se den hederligt klassiskt byggda pappersmodellen av scenen (som alltså är bortklippt från högra sidan av ovanstående bild), och pärmen med bilder på mode, tyger och frisyrer.
En wow-upplevelsen
Och ett härligt startskott.
Nästa vecka börjar sånginstuderingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar