fredag 7 april 2017

En stilla betraktelse.

Det är jättekul att sjunga, och är jättekul att göra koreografi.
Och det är hysteriskt kul när sång och koreografi sätts ihop. Tusen minnesluckor och kollektiv förvirring. Texten ska kommas ihåg. Fötterna ska trampa rätt. Armarna ska man inte glömma bort och inte heller i vilken riktning ansiktet ska vara. Och dessutom ska man se glad ur och leverera en känsla. Men det är mest bara pannor i djupa veck i detta skede. Många skratt blir det. 
Det är också en process i processen. Det är då man vet vilka delar man måste öva mer på.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar